Under senaste halvåret har de missat att dra poäng när vi gått på bio. Man tänker ju inte på att kolla biljetten varje gång men det ska ju fungera. Först trodde jag att mitt kort var gammalt men sonens kort missade de nu sist. Sen måste man faxa in för att få poängen och jag vet inte om vi fått exgrapoängen för den förra missen. Det kan tyckas vara struntsaker men man vill ju behålla guldkorten, det är så pass många förhandsvisnngar.

Jag tänkte jag skulle ge Lee Child ännu en chans så jag började med Dubbelspel, uppläst av Roosman. Men det går bara inte, efter 2 cd-skivor inser jag att det är slöseri med tid. Verkligen inte spännande.

Vi såg faktiskt nästan hela minnesprogrammet igår (tills Midsomer startade). Det var väl både bättre och sämre inslag. Det är sällan man hör nån så skicklig talare som den pastor som talade under andra halvan, han fick verkligen upp stämningen. Däremellan var det mer eller mindre bra framträdanden av kända artister. Jag har aldrig varit nån riktig Mariah Carrey-älskare men nog gjorde hon väl ett ganska svagt intryck. Will you be there, jag tror det var hon Hudson från Dreamgirls som sjöng, var i mitt tycke bästa musikinslaget. Däremot tycker jag det är osmakligt att gå och släpa runt på kistan (må vara att jag tror den var tom), det blir ovärdigt. Det hade räckt med alla fina bilder som visades.

För övrigt förstärktes ju bilden av att alla helst vill undvika pappa Joe. Han nämndes i förbigående av några men inte mer. Och om hälften av alla rykten om honom stämmer var det väl helt rätt. Brooke Shields kändes äkta och det var ett fint tal.

I kväll var det förhandsvisning på Sommaren med Göran. Peter Magnusson är Göran, David Hellenius hans bäste vän, toffelhjälten. Det är en komedi med humor i ganska lagom portion. Jag gillar Peter Magnusson, mest Situation Magnusson som jag tycker var riktigt roligt men den här filmen är inte alls dum, så där småmysig och med ganska många skratt.

Betyg 7/10

Jag och dottern såg Ice Age 3 idag i 3D-format. För att vi ville se hur den nya 3D-tekniken såg ut. Och det var makalöst, ett enormt djup i bilden och vissa saker flög genom biosalongen så man ville ducka. Jag hoppas (och tror) att de kommer att göra actionfilmer i den här tekniken för det är nästan som om man sitter mitt inne i händelsen.

Jag har läst Niclas Erikssond deckare Familjehemligheter. En homosexuell journalist praktiserar på Kvällskuriren. Han umgås i ganska glamorösa homosex-kretsar utan att själv vara nån riktig centralfigur. Han har haft en kort förbindelse med en ung man som är sambo med en äldre, känd frisör. Denne frisör hittas mördad på ett märkligt sätt. Och detta mord följs av fler. Journalisten hamnar mitt i detta både på grund av sin praktiktjänstgöring och att han umgås i dessa kretsar.

Det här är en oväntat spännande deckare, en magkittlare. Även om personerna till en del blir lite av karikatyrer kan jag rekommendera den. Betyg 6/7

Sveland heter den för mig okända författaren till boken Bitterfittan som jag lyssnat på. Den handlar om jämställdhet. Till exmpel varför ringer den duktige maken ofta hem och frågar frun vilken mat som behövs? Det gör aldrig en kvinna för hon vet.

Jag har insett att jag har en rätt ovanlig man, han skulle aldrig ringa och kolla vad som behövs. Han hittar också bortlagda föremål (bättre än vad jag gör ska jag erkänna), ett annat typiskt feminint drag.

Betyg 5/7

Den här veckan har jag haft så otroligt mycket att göra att jag går som i en dimma. Det har varit flera saker på gång samtidigt hela tiden och i såna lägen är man alltid rädd att man ska göra fel av ren utmattning. Jag har också beredskap inatt och då brukar jag knappt kunna sova alls. Söndag är jag helt ledig och jag kommer nog att försöka vila och sova mest hela dagen. Nästa vecka är inte lika körig, hoppas jag.