Jag tror minsann att jag och min man varit mer nervös idag än vår son trots att det var han som skulle genomgå den själs-omvälvande uppkörningen för körkort. På jobbet blev det tal om uppkörningar och det är märkligt vilka detaljerade minnen de flesta har av denna extremt ångestfyllda händelse i de flestas liv. Vi har en hel del omkörningar i vår familj. Jag och min mans barn där jag inte står för moderskapet har klarat vid första försöket, övriga har fått göra omkörning minst en gång. Min äldsta dotter hade nog den tyngsta färden till körkort. Hon var så nervös andra gången att hon grät innan hon hunnit starta bilen, sedan blev hon sjuk och fick inte göra uppkörning på ganska länge, tung tid när man är i det åldern. Men nu har hon ju haft körkort i mer än ett decennium och kan säkert skratta åt det som då var riktigt jobbigt.

Nåja, nu får vi se om vi hinner glömma hur makens bil ser ut för jag skulle tro att vår son kommer att sitta bakom ratten hela höstlovet.