Det godaste jag vet är gäddlever. Den ska vara kokt i salt, inga kryddor. Det är så sällan jag får tag på gäddlever men idag har vi besök av en kusin som fiskar mycket och jag har fått flera levrar. Det är nog fem år sedan jag åt gäddlever senast men det är en smak man aldrig glömmer. Jag kommer nog INTE att dela med mig av detta utan njuta nån dag i ensamhet (hur snål och sniken får man bli).

Det är märkligt, jag som avskyr nötlever. Det var en mardröm på skolan när man fick leverstuvning eller (ännu värre) leverbiff. Kycklinglever är ok (äter det ibland faktiskt).

Lennart Ramberg har skrivit Kyoto och fjärilarna. Uppläsare Magnus Roosman. En vetenskapsman är försvunnen. En av hans forskningsassistenter, Kenny, en före detta fotomodell som sadlat om, får det kämpigt. Han har inte lyckats så bra med sina projekt  och utan handledaren kan det bara gå åt skogen. Men av olika anledninggar hamnar han på en båt med miljöaktivister. Och färden leder till Ryssland i jakt på höga halter Fluorväten.

Historien är väl ok men återigen är det svårt att få upp spänningsnivån oavsett om folk hamnar i flytande kväve eller blir skjutna. Men det är väl bra att de även i såna här böcker fokuserar på miljöförstöring...

Betyget 3/7. Typiskt medelmåttig bok som egentligen inte lämnar några spår efter sig. Ja, det skulle vara lite förhöjda halter fluorväte då.