På tal om berg-och dalbana. Sonen kom hem med håret kvar. Det var en kompis han hade klippt igår kväll. Surprise.

Mitt yngsta barn är i tonåren. Det går inte att veta från en timme till nästa vad som ska hända, från ilska till glada miner, från nitiskt pluggande till totalt nonchalerande av hägrande prov, från långt skitigt hår till vanligt kort hår och sen (idag) två dagar senare inget hår alls. Att veta hur mycket man ska pusha för skolan m.m är en gåta som är lika svårbesvarad som hur stort universum är. Tala om berg-och-dalbana. Hot är ju inget bra, mutor är ju inget bra, men däremellan finns ju inget som en sextonåring förstår. Eller inget som en urtrött gammal morsa kan komma på.