Förra helgen såg jag den inte alltför kritikerrosade musikalen Leva livet. En ganska tunn historia om ett åttitalsband som återförenas. Gamla sveska hits radas upp. Som vanligt i Stockholmsmusikalerna dinns en Wahlgren på scenen, denna fång Linus. Märkligt att inte han gjort sångkarriär, han sjunger (och skådespelar) bättre än sina syskon. Han kom av sig rätt ordentligt, tappade helt bort sina lines men det blev bara roligt. Christine Meltzer överspelade nåt otroligt och Jessica Zanden, som är en rätt bra skådespelare, var inte helt lyckad i ett sånt här samanhang. Bäst var dansarna och den enkla men snygga scenografin.

Igår såg vi I hetaste laget på Oskarsteatern. Som vanligt var jag mest fascinerad av kulisserna men den var rolig också.Henrik dorsin var bäst, spelade Daphne.Jonas Malmsjö gjorde Josefine, Sugar spelades av Hanna Sundblad. Susanne Reuter gjorde orkesterledaren , Per Eggers var multimiljonären. Det här är ju ursprungligen en Marilyn Monroe-film. Kul, betyg 4

Nej, det var inte pga att Markoolio är nån idol som vi gick för att se Rasmus på luffen. Det råkade vara till den musikalen jag fick tillräckligt billiga biljetter (för mellobiljetterna var såå dyra). Rasmus spelades av en av ungarna Wahlgren. En kopia av sin mor, både utseende och röst och sätt att tala. Nästan creepy att de är så lika. Hur som helst var det en trevlig liten sak även om den ju inte kan mäta sig med de stora musikalerna. Singing in the rain är väl kanske den bästa jag sett än så länge.

Ikväll uppträdde Sissela Kyle på Idunteatern i Umeå. Hon är helt makalös när det gäller roliga monologer. Det går inte jämföra med många ståuppare, de har liksom inte djupet som Kyle har. Hon skämtar om typ allt men det finns något att tänka på bakom också. Nästan två timmar och inte en tråkig minut. Som enda medagerande hade hon Salem al Fakirs bror. Totalintrycket är mycket bra. Betyg 8/10

Jag har haft så enorm tur idag att jag inte riktigt fattat det. Jag lyckades, vid datorn, få två biljetter till Eurovision song contest - finalen - i Oslo. Inte dåliga platser heller. Nu ska jag försöka få med maken för en gångs skull. Om det går.

Efter en milt sagt jobbig vecka har jag nu försökt varva ner och hämta krafter. Igår kväll var vi på Aschanska och såg Fristad som äntligen fått sin debut-ep (ep=en lite mer påkostad demo), Filthy lung och Under the sun. Min dotter har designat fodralet, hon har nog gjort tio olika varianter men det blev riktigt bra.

Intressant att vara på ett ställe där det mest var 20åringar, det är som en annan värld. Rätt dåligt vin hade de på Ascanska men det gick väl an. Det var mer än fullt i lokalen, de hade släppt in för många som inte hade förköpt biljetter. Kul att så många kom. Nästa gång hoppas vi på bättre lokal och bättre ljudanläggning-

Showen Elvis forever gästade Umeå ikväll. En del (inte så många tror jag) hade ätit före showen (vi också men inne i stan). Det var två sångare, Jack Baymoore och Henrik Åberg. Baymoore var faktiskt usel, han höll inte de högre tonerna alls och första halvan av showen sjöng han 75% av låtarna. Andra delen var mycket bättre, Åberg är grym på vissa typer av låtar, How great thou art sjöng han så håren reste sig. Hade han sjungit själv hade betyget för showen blivit högre, nu får det räcka med 5/10

Vi har sett Ronny Eriksson i Rum för rasande. I gammal varnlig ordning lite sång, lite skoj, lite kåseri med ett inte så litet stänk politik. Han är aldrig dålig, man skrattar gott åt skämten men det blir rätt mycket upprepningar från tidigare föreställningar. Men han hade fått med Anna Anka, Mona Sahlin o det förestående valet. Betyg 5/10