... Bakgrunden har min dotter gjort, det är skivomslaget till demoskivan som Fristad släppte före jul. Bilden längst upp till höger har dottern också gjort (med illustrator eller indesign), det är hennes pojkvän (sångare och gitarrist i Fristad, Simon Reinikainen).

Nån kommenterade mina åsikter om Lena Phs frånvaro från melodifestivalen. Jag tycker hon är rätt ok men jag tycker rent generellt att Sverige måste tänka lite modernare. Vissa som ska vara med i år är rena katastrofen enligt mitt sätt att se. Jag förstår ju att många internationellt gångbara artister inte vill vara med i Melodifestivalen eftersom den i Sverige har lite av nördstämpel, tyvärr. För det är årets roligaste TV-händelse (ja inte bara TV, jag brukar se finalen i Globen). Men allt är så välmixat, det ska vara si och så många olika genrer, si och så många manliga och kvinnliga artister, grupper etc. Istället för att tänka internationellt. De gjorde ju ett litet patetiskt försök ifjol med internationella juryn men de poängen spelade ju ingen roll i det stora hela.

Helena Paparisou hade dock varit ett bra alternativ (obs, själv tycker jag bättre om Lena Ph, men jag är svensk, medelålders och melodifestival-fantast och det är inte majoriteten av de som ska rösta).

Så tänker jag

Boken. uppläst av Sissela Kyle (mycket bra uppläsning) börjar rätt ok med en död kvinna som är mycket lik den kvinna som hittar henne. Det handlar också om en gammal kamrat som flyttade hem till Grekland och valde familjelivet trots att hon hade stora potentialer att läsa vidare. Så långt tycker jag det var rätt bra. Men sen började boken flumma ut, till slut orkade jag inte bry mig mer och efter 60% läst avbröt jag detta (sällan jag läser så långt utan att fullfölja men jag är så sugen på en riktig deckare).

För deckarfantasten kan jag för övrigt tipsa om en TV-serie (jag har köpt den som DVD från England), Blue Murder. Hon som är huvudrollsinnehavare är SÅ bra (hon var även med i första säsongerna av Jonathan Creek).