Nu vet vi vilka som slåss mot varandra i de fyra deltävlingarna i Melodifestivalen nästa år. Jag måste säga att vissa har fått en gräddfil till finalen, andra får det tufft.

Deltävling 1 i Göteborg:

Marie Serneholt

Scotts

Shirley Clamp

Caroline af Ugglas

Alcazar

Nina Söderquist

Jonathan Fagerlund

Emilia

Rätt öppet fält där låtarna nog har stor betydelse. På bara artisterna skulle jag sätta femtio öre på Scotts, Nina Söderquist eller Shirley Clamp, eller möjligen Marie Serneholt. Beror vilka som tittar.

Efter att alla karismatiska personer röstats ut är finalen inte spännande alls. Det skulle inte förvåna mig om Alice vinner, lite typiskt svenskar eftersom det borde vara självklart att hon inte ska vinna. Vi röstar på dom som är i underläge. Oftast. De två som haft en chans i det långa loppet är borta sedan flera veckor, han som blev utröstad förra veckan hade väl också varit ett alternativ men dessa två är så ... inte långlivade artister. Tyvärr.

Som jag tidigare berättat är yngre dottern i Thailand med pojkvännens familj. Det är en ganska otursförföljd familj när det gäller skador och sjukdomar. För några dagar sedan blev yngre sonen stungen av vad de tror är en stenfisk. Det är en av världens giftigaste fiskar. Han var inlagd och man stasade av benet m.m Han fick komma till övriga efter en natt på sjukhus men inatt har han blivit sjuk igen, feber och ont i hjärtat och de har åkt in. Jag fasar för vad som kan hända för de här fiskarna har dödligt gift. Men vi får hoppas de kan sin sak på sjukhuset. Har för säkerhets skull skickat ner tel till svenska giftinformationscentralen, mest för att de kan behöva få prata svenska med nån kunnig ( fast maken är i grunden finsktalande men ändå, de har bott här i ett flertal år).

Jag har sett filmen RYktet går, Rumor has it i original. Sarah börjar undra om hennes far verkligen är hennes far. Hon får samtidigt veta att handlingen i filmen Mandomsprovet handlar om hennes familj. Hon börjar misstänka att han som spelar huvudrollen i filmen är hennes riktiga pappa. Så hon söker upp honom.

Det är väl inget stordåd till film och Shirley MacLane plus Sarahs far är väl de enda riktiga skådisarna men det är en småmysig film ändå. Betyg 6/10

Jag har precis börjat se Ryktet går, men Jennifer Aniston i huvudrollen. De är på väg i bil och när de ska åka genom tunnlarna vill hennes far att de ska hålla andan. Vilken nostalgitripp. Sen jag var några år gammal har jag alltid (gör det fortfarande, pinsamt nog) hållit andan när jag åker över broar. Särskilt Sandöbron var min favorit. Nu åker man ju istället på Vedabron, den är längre och kräver ganska mycket självplågeri om man ska klara det. Har lärt mina barn samma sak. Och så kommer en lika korkad farsa i en amerikansk film. Man kan bli lycklig av nästan ingenting.

Jag har läst den lilla sagosamlingen Tales of Beedle the bard, skriven av JK Rowlings. Den består av fem berättelser, däremellan kommentarer av Albus Dumbledore.

1. The wizard and the hopping pot. Den handlar om en ung man som inte

        vill att magiskt okunniga ska dra nytta av magi.

2. The fountain of fair fortune. Den handlar om en källa som öppnas en dag

        per år för någon som verkligen behöver dess hjälp.

3. The warlock´s hairy heart. Den handlar om en man som bestämmer sig

        för att se till att han aldrig blir förälskad.

4. Babbitty Rabbitty and the cackling stump. Den handlar om en kung som

        vill lära sig magi och om en man som tror han kan lura kungen.

5. The tale of the three brothers. Denna historia finns i Harry Potter och

        dödsrelikerna och handlar om tre bröder som tror de kan lura döden.

Det är charmerande små berättelser, alla med någon klok andemening. Däremot är noteringarna mellan berättelserna bara irriterande. Rowling skulle istället ha skrivit några fler berättelser. Tycker jag.

Måste berätta vad min dotter råkade ut för. Hon och maken skulle beställa pasta från Mix i Umeå. Hon ville ha linguini med kräftstjärtar (istället för linguini med lax som de har på menyn). Man föreslog då A la Russia men utan rom (där ingår svart rom) och så bestämdes. När maten kom var det Penne och inte linguini så hon ringde dit angående detta. Det var då kocken som svarade (inte han första gången) och han blev arg för att hon klagade, menade att "pasta som pasta" varpå dottern i rimlighetens namn frågade varför de har olika pasta om alla är samma. Han sade då att han inte hade tid med mer tjafs. Märkligt hur lite ordet Serviceminded betyder idag.

Jag har sovit uruselt i två nätter och igår var jag halvt medvetslös på jobbet. I natt har jag dock sovt som en stock och vips orkar jag med (trots att jag inte hann med någon lunch idag) och har kanske lite ork kvar ikväll till lite lättläsning. Vi får se.