Har just sett första avsnitt i finlandssvenska deckarserien på tv1. Totalt amatörmässiga skådespelarprestationer, dålig bild, intetsägande story. Det är så totalt töntigt att det blev lite charmigt. Lite kul att det är från Ekenäs, där vistas ena dottern o hennes sambo varje sommar, mycket vackert ställe.

Ny deckarserie (svensk) i tv ikväll. 21.15

När folk ringer in och klagar för att en TV-hallåa skaffat mustasch då skäms jag över oss svenskar. Det finns så mycket hemskheter i världen men vi sitter och gnäller över sånt tjafs. Kanske alla ska ha samma färg på kostymen, kanske bar blåögda ska få jobba i rutan... Ingen med Stockholmsdialekt???

Hos oss har vi väl en enda tydlig regel med sextonåringen, han ska vara hemma klockan ett. Det är ok att han har kompisar här o ser film etc. Ofta lagar de mat mitt i natten, jag tycker väl det går an också om de inte tar sånt vi har planerat till nästa dag, som fläskfileer etc. Men när han sen inte kliver upp förrän tre, ibland tom fem på nästa eftermiddag, då tycker jag det går för långt. De två senaste dygnen har jag träffat honom totalt cirka fem minuter. Har nu väckt honom, sagt han ska vara upp halv ett och vi måste diskutera igenom. Han säger givetvis att alla andra får vara ute hur länge de vill, göra vad de vill etc. Jag kan liksom inte tro det är sant. Talat m en av mammorna, hon tyckte halv två var bra tid men hennes son är ofta hos oss till fem på morgonen. Om hon eg tyckte att jag var larvig eller om hon inte kan stå emot sonen vet jag inte. Men nu tänker jag kräva att han ska vara uppe halv ett på dagarna, äta middag med oss två kvällar i veckan och inte ha folk här efter tre. I natt var han en timme sen hem, det visade sig att en kompis fyller år o dom skulle fika hos honom. Det är ju ok, men då ska man väl ändå kunna förvänta sig att han säger till i förväg, frågar om det är ok... Ingen av våra andra barn (vi har tillsammans fyra till) har gjort så här, men jag hoppas det blir bättre när han börjar på gymnasiet i höst.